Ja, vad gör man i Sydney en måndag när man är lite halvt dödstrött och ensam hemma? Jo, man gör om bloggdesignen. Och sedan ser man på A Walk to Remember.

Ser det bra ut? Såhär ska det se ut men blogg.se samarbetar som vanligt inte...

Jag börjar bli lite brun. Tydligen är det så att när man försökt bli brun tillräckligt länge i lagom takt (sedan november ju) så kommer man till slut till ett stadie då man bara blir mer och mer brun istället för röd och sedan lite brun.

Funderar också på att klippa håret om en sisodär tre veckor, vad tros om det? Håret bara växer och växer...

Så mycket fanns i min dricksbössa jag öppnade idag efter att ha börjat på den för lite mer än en månad sedan. Är inte alls mycket om man jämför med restaurangbranschen men för att stå i baren och bara hälla upp öl åt gubbar är det helt ok! Får ju ingen dricks i bistron (trots att man jobbar hårdare där:P) och alla dricks i baren går sedan några veckor tillbaka till Queenslandinsamlingen. Så, sparpank som jag är, öppnade jag burken. Trevligt. Ungefär 350 kronor i svenska pengar, dessa mynt.

Igår, efter min kära 34-timmarsperiod av att vara vaken, så sov jag 13 timmar. Den bästa sömnen jag ahr fått sedna jag kom till Sydney; förutom att jag var dundertrött så har det dessutom bara varit runt 45% fuktighet här. Hemma i Sverige får vi ungefär så mycket fuktighet under några varma dagar varje sommar, så för mig var det som att sova i svenskt sommarväder = mycket bra för skönhetssömnen. Vaknade vid halv elva och bestämde med Maja att åka till stranden. Coogee blev det, smackat med folk. 2 timmar i solen räcker (jag fick färg på benen, wow) och sedan är man helt slut av den stekande solen.

Tänkte visa bilder från här hemma i lägenheten. Det är faktiskt riktigt bra här, jämfört med vad jag har sett (Jakobs mögellägenhet till exempel). 170 dollar i veckan är ungefär det man får räkna med för ett centralt boende om man delar rum och vill ha det någolunda fräscht. Visserligen fick vi sanera köket när vi flyttade in men ju längre vi bor här desto bättre tycker vi att det är.


Vardagsrummet (vårt rum ligger till vänster)


Badrummet, helt ok alltså!


Köket som vi sanerade. (Men nu jävlar tycker hon att vi är dåliga som inte städar..?)


Tänkte dra ut på en liten promenad här alldeles strax, vet inte riktigt varför men att promenera känns för mig alldeles underbart när man har musik i öronen och ett bra väder. Idag är det verkligen gå-väder så jag tänker nog gå bort till Botanic Gardens igen och filosofiera om världen och allt annat.

Bara 6 veckor kvar här i Sydney nu förresten! Känns faktiskt både bra och riktigt konstigt. Bra att resa vidare men konstigt att veta att man ska lämna jobbet om så kort tid och inte veta om man någonsin kommer komma tillbaka. Skumt!

Det är inte ofta jag stannar uppe och är vaken 34 timmar för en kompis har missat sitt tåg och måste vänta på att de ska börja gå igen. Men igår blev det en sen afterwork och jag och Luke gick runt i en tom Sydneystad klockan fyra på morgonen för att döda tid. Det skiljer några år mellan oss, ganska många faktiskt, men det är en riktigt bra aussie jag lärt känna på jobbet och definitivt en vän jag kommer hålla kontakten med när jag åker härifrån. Det är så sjukt hur fort tiden har gått; jag har jobbat snart tre månader på cluben och det känns som att det är en liten komplicerad jobbfamilj som finns där, och det känns som att jag varit där 3 år och inte månader. Tiden går fort men långsamt, liksom. Och insåg idag att det bara är 6 veckor kvar tills jag har gjort mitt sista pass där, och sagt hej då till den där dysfunktionella temporära arbetarfamiljen jag varit del av under en längre tid än jag trodde att jag skulle få när jag kom till Sydney. Illa att bli fäst vid saker, men så är det. I'll get over it.

Fredrika är iväg på en jobbavslutningsfest jag skulle så gärna velat gå på, men mitt huvud behöver verkligen sömn, annars är hela nästa vecka förstörd. Har städat toaletten och gjort pannkakor dock och det känns som att jag är inne i någon form av andra andning i vakenhet just nu. Men nu blir det dags att sova tror jag. Klockan 20 på kvällen.

Måste säga att det verkligen går upp och ner på jobbet. Ena dagen är det så jobbigt och stressigt att jag tror att jag ska svimma, och så tror jag att jag ska få mindre timmar. Andra dagar - som denna - går allting som smort och även om det är stressigt så är det trevligt att jobba. Och så får jag höra att de inte vill att jag ska åka hem. De vill ha kvar mig, "good worker", kommer sakna mig när jag åker säger dom. Chefen sa att jag ska få mer timmar, får se hur det faktiskt blir med det. Men gudars, jag gillar verkligen det där stället. Tänk att det skulle bli så. Nu behöver ni inte vara oroliga, för hem kommer jag definitivt den 7 maj. Men en del av mig kan inte sluta fundera på hur det skulle vara om jag faktiskt ville stanna kvar här, på obestämd tid. Jag har för mycket hemma som jag älskar och saknar så det skulle inte funka alls för mig. Och plugga vill jag, är überpepp på det ju. Men ändå. Kul att känna sig uppskattad hursomhelst.

Jag har belönat mig själv med lite shopping de senaste två dagarna. Först igår på Australia day så hittade jag en jättefin klänning nersatt från 89 dollar (640 kr) till 25 dollar (175 kr). Sedan hittade jag en klänning för 15 dollar idag som också var nersatt, från 40 dollar. Byxor som ska användas på NZ nersatt från 70 dollar till 10 på Supré, finfint. Och det bästa av allt var ändå att jag hittade gudomliga träskor för bara 5 dollar i en outlet på Market city. De hade kostat 50 dollar innan, men kostade alltså bara så lite nu - looooove it! Sist men inte minst - mina fräcka vita solisar som bara kostade 2 dollar (14 kr)... haha, herregud, är det rea här så är det verkligen rea.





Välgörenhetsvatten!


Känner mig som värsta fashionistan men vet att det finns flickor som läser bloggen som också gillar kläder :) Nu får det dock vara nog ett tag, ska spara spara spara nu. Å andra sidan behöver jag ju knappast köpa så mycket kläder hemma i sommar... fast kommer frysa en del känner jag redan nu. Burr.

Har fått veta hur det känns att ha bränt sig riktigt illa - det var inte så farligt egentligen, men jag hade missat att smörja in mig i söndags på en 3-centimetersarea ungefär, ovanför mina "tvillingar" så att säga. Har sett att det varit rött och kliat utav bara helsicke, men idag märkte jag en massa småblåsor också. Fick peela bort huden och nu ser det ut som att jag har vitiligo. Blir nog bättre, är bara rätt och illa just nu. Men jag skämtar verkligen inte när jag säger att solen är stark. Gaaaalet stark.

Nu ska jag tydligen gå till en norsk och joina Fredrikas kollegor här på torsdagskvällen. Imorgon ska jag på något sätt vinna tillbaka de 4 öl jag är skyldig Luke sen biljardförlusten för två veckor sedan. Hm, pingis? Bowling? Det löser sig!

Puss!

Ikväll i Darling Harbour var det varmt och fuktigt och australiensisk yra. Fyrverkerier blir aldrig detsamma, SM i Norrköping kan ta sig någonstans och jag kan nu också den australiensiska nationalsången. Fin kväll och dag. Imorgon blir det jobb igen, spännande att se hur schemat ser ut numera...

Åh vad jag vill att dessa 6 veckor som återstår i Sydney ska rulla på såhär. Club-jobbet går visst bättre än jag trodde och mitt extrajobb som bara är då och då är soft och snabba cash. Tack, den högre makt som för det första lät mig överleva ett motorhaveri på ett flygplan, och sedan lät mig ha flyt här i Sydney. Tack tack tack! Det får gärna flyta på såhär ett tag till. Jag har nämligen en teori om att det finns en viss kvot av flyt man kan ha, och när den kvoten är fylld så går det bara rakt neråt ett tag innan man tar sig upp igen. Ungefär som världens ekonomi funkar - det går skitbra ett decennium, sen kraschar allt och det blir en period av depression innan det flyter på igen. Och ja, så bra är jag på metaforer.

Imorgon är det Australia Day och alla jag känner här nere jobbar. Fredrika ska få jobba på Big Day Out som jag skulle ge mycket för att gå på... Marina and the Diamonds! Wolfmother! SIA! Istället håller jag mig nog inne vid fläkten - det ska bli 35-40 grader på dagen och med fuktigheten som råder lär det inte blir trevligt att vara ute. Här nere kan det faktiskt anses vara dåligt väder om det är för varmt och för soligt. Och jag lovar - det är något otroligt hur solen gassar. Ingen strand blir det. Jag hoppas verkligen att de ringer från jobbet och vill ha in mig, de är bara två som jobbar och jag hoppas så att få jobba tre timmar som de sa att jag kanske skulle få göra. 250% får man betalt på public holidays. Inte fel.

Nu ska jag se på min favorit House innan jag lägger mig skapligt.

Och just det, jag har börjat gilla kaffe. Gosh.

Jag gillar att allt i Sydney finns så nära tillhands. Iallafall så finns det mesta jäkligt nära där vi bor. Inom 300 meter hittar vi ett jättestort shoppingcenter där det finns bio, Ullaredsliknande K-mart, en stor Coles, alltialloaffärer och massor annat. Det finns nattklubb och bar precis på gatan här ovanför, busshållplatsen är nära (Centralen ligger väl 600 meter härifrån, inte långt) och sen så finns det en skapligt stor park med ett litet minibadställe också. Idag gjorde jag ett besök på detta lilla minibadhus som har en stor utomhusbassäng och en liten plaskbassäng för barnen. Det var rätt mycket folk så man fick inte kvadratkilometrar att sträcka ut sig på direkt, men det var najs. Jättevärt 5 dollar för att gå in och kunna bada hela kroppen. När man badar i havet är det liksom inte så mycket simning utan mest bara ett dopp och sedan gäller det att se upp för vågorna. Var alltså skönt med att kunna simma idag!



Gick en sväng till Coles och köpte lite nödvändigheter, bland annat 20 isglassar för 2,60 dollar som var goda att äta i värmen som rådde idag. Tar upp en hel del plats i vår lilla (LILLA) frys men återigen, värt det.

Har äntligen tagit bild inne på Broadway också, och tro mig, det är större än det ser ut. Fyra våningar och det är mycket MYCKET affärer på varje. Kanske den godaste buttered chicken jag ätit finns där också på the food court. Mmm....








Älskade Coles!


Nu lyssnar jag på sköna Eliza Doolittle, men ska avsluta mitt Solsidan-maraton med ett nytt avsnitt innan jag lägger mig. En ny vecka imorgon! Sedan är det snart februari, yaowza....

Ikväll var det så dags att igen dra mig mot Fingerfood Company's lokaler borta i Redfern för ännu ett cateringjobb på lördagskvällen. Gjorde ett litet jobb med chefen Caryn för någon månad sedan som var sjukt annorlunda från det ikväll. Dels var vi 7-8 pers och de flesta hade som jag bara jobbat en gång tidigare, dels så var det ungefär 100 pers på den här festen jämfört med 25 på förra. Sjukt mycket mat, sjukt mycket dricka. Men också väldigt kul! Uppgifterna består av fritering av olika typer av fingerfood, till exempel dim sims, kycklingbollar och - till min förvåning - Swedish meatballs från Findus! Friterade! Gudars vad det högg till i min svenska själ att se köttbullar friteras... Hursomhelst, förutom det ingår det även att plocka upp glas och skräp från folk och gå runt med mat och servera, även ta bort kapsyler på öl och kolla så det finns is i alla buckets med dricka. Inte rocket science, och det var jäkligt bra stämning på festen - fulla australiensare är alltid kul! Måste dock ringa de som betalar ut lönen för har inte fått lön från förra gången jag jobbade och jag tror inte de vet vad mina bankuppgifter är. Skönt att få lite extra eftersom jag fått mindre tider på cluben. Och det är skoj!




Idag har jag och Maja varit på stranden också, sjuktlig varmt är det och solen tar verkligen när man är ute mitt på dagen. Vi åkte till Bronte beach för att variera oss och det var en liten men mysig strand. Föredrar fortfarande Maroubra bland de stränder som finns i södra Sydney, men det var superfint idag också. Jag och Katrineholmskan är rörande överens om livet, speciellt efter vår upplevelse tillsammans på Qantas flight 32 från Singapore till Sydney på resan hit. Inte något man glömmer i första taget och som kräver bearbetning. Hursomhelst jättefin dag och nu känner jag mig lite brunare/att jag iallafall har mer färg. Blir att sola lite imorgon också, but dont worry - jag kör med 30+, hela tiden.

Igår kväll var vi ute med gänget med norrmän, danskar och svenskar som jobbar på Luna Park, eller som i mitt fall, känner folk som jobbar där. Drog först till en norrman som bor med fransmän nära Alexandria och umgicks, innan vi random gick till George street för att dra till med en utgång. Det blev Side bar med gratis entré för oss som har en rätt tajt budget hehe. Väl därinne är det HYPERVARMT och man svettas sönder, men vi dansar ändå i ring och får helt okända människor att dansa med oss. Fick till och med kramp i benet så mycket som jag dansade. Jag, Linnea och Jakob går hem vid 02 och käkar Maccas på vägen hem, en McChicken satt fint kan jag lova!

Nu blev det lite omvänd ordning på berättandet av mitt senaste dygn, men för att göra en lång story kort: bra helg!

Imorgon är det söndag och den ska spenderas i solen, hur vet jag inte riktigt än men det löser vi. I parken här bredvid har de en bassäng där man kan simma.... undrar om den är öppen och om man kan bada lite där imorgon kanske? Simma skulle sitta fint, blir inte mycket av den varan i havet med dessa strömmar.

Cheers!

Imorse gick jag upp och Skypeade med min mamma innan jag rusade iväg till jobbet, hon fyllde 50 år och jag var inte hemma. Känns kasst men å andra sidan får man inte många chanser till Australien och hon vet att jag älskar henne no matter what. Grattis till min fina mamma iallafall! :)

På jobbet var det en galet stressig lunch eftersom vi var en person kort i baren - lilla jag fick springa mellan allt cappucinomakande och diskplockande till baren och ta betalt titt som tätt. Ingen rast, ingen ro. Men det är faktiskt när det är busy som det är som roligast! Tiden flyger iväg rätt fort och man träffar mycket folk. På fredagsluncherna brukar det ju vara lite mer yngre (30-50 ungefär, inte vara 60+) så det är kul. Har fått lite mindre tider nu, ungefär 20 i veckan jämfört med 25-30 som jag hade förut, och det beror på att de gör om organisationen på cluben. Dessutom har de stängt på söndagar numera och måste ge skift åt folk som jobbat då. Egentligen är det inte mycket pengar det handlar om (och jag borde lära mig att leva snålt inför studentlivet haha) men det känns trist att få jobba så mycket mindre. Jag tycker ju att det är roligt att jobba. Chefen vill att jag går Baristakurs som kostar 90 dollar... Då kan jag få mer skift i köket, säger han. Vet inte om det är värt det för bara 7 veckors jobb, men jag ska prata med honom på måndag. Imorgon ska jag jobba för Fingerfood Company igen och då får jag förhoppningsvis mina pengar från förra jobbtillfället också.

Slutade halv fem efter att ha gått i den stekande solen hem, jisses så varmt det kan bli! Nu sitter jag och väntar på att Fredrika ska komma hem så att vi kan planera för kvällen. Jakob åker till Hunter valley och plockar druvor på söndag och blir borta i mer än en månad, så det är dags att passa på med utgång nu innan han sticker. Imorgon förmiddag åker iallafall jag och Maja till stranden, vet ännu inte om Fredrika jobbar men det är sånt som märks. Jakob hänger säkert också på. Dags att bli lite mer brun tycker jag... har inte varit ute i solen ordentligt sedan mer än två veckor tillbaka. Förhoppningsvis klarar man sig utan att bli så bränd, bara brun istället :D

Och just det! Vi har bokat flyg till Nya Zeeland nu - den 12 mars åker jag, Fredrika, Linnea (som vi lärt känna här nere), Jakob och Linus till Auckland och åker med Magic Bus Tour genom hela landet :) Vi bokade allt på samma gång och kostade 5000 kr för 14 dagars resa och då ingår boende på hostel. Åker hem den 30 mars så vi får betala 4 nätter till därnere, men det ska bara bli finfint! Känns helt sjukt att det faktiskt ska bli av nu, lite overkligt. Och bara 7 veckor kvar!

Det finns en jäkla massa olika sätt att göra kaffe på. Idag gjorde jag misstaget att låta en gubbe beställa kaffe trots att vi hade stängt 2 minuter tidigare, för att vara snäll sådär. Det började med 2 cappucino, fine, det fixar jag. Sen var det long black, short black, flat white och en cappucino med skimmed milk. And not too much froth, thanks. Okej? För någon som varit i bistron inte alltför länge är detta en aningens svår utmaning då jag bara fått göra té, cappucino och flat white förut. "De brukar aldrig fråga efter något annat". Alriiight.
Stressig lunch - bara jag och kocken som servar ungefär 20 personer samtidigt - och sedan skulle alla borden torkas av, alla knivar, gafflar och annat bli torkat, skulle duka borden inför kvällen, och så vidare... GALET. Jag fick verkligen vatten över huvudet men klarade det ganska bra. Kvällen gick väl sisodär; här är det rena rama big dealen om man gör ett litet misstag (nu menar jag faktiskt litet). Hemma i Sverige är vi verkligen snälla mot varandra och är förstående om man jämför med här. Det var som någon sa till mig, det är lätt att få jobb men det är minst lika lätt att bli av med det. Nu snackar jag inte om att jag var på vippen att bli sparkad här, men man får verkligen arga blickar när man gör något fel, om det så är det minsta lilla. I och för sig hade de verkligen förståelse med att jag gjorde bort mig efter en vecka med pokermaskinerna och gjorde så att en vinst på 100 dollar delades ut två gånger. Men fasen vad jag verkligen hellre står i baren än i bistron.

Gick till Medicare på lunchen, vet inte riktigt hur det fungerar men fyllde i ett papper och visade visum plus pass och körkort. Tjej med centimeterlånga naglar knappade in saker på en dator och nu är ett Medicare-kort påväg till mig inom tre veckor. Fint! Vet dock inte riktigt hur det gynnar mig - tror att man får tillbaka pengar om man varit hos doktorn och betalat den hiskeligt höga avgiften på 80-90 dollar för ett besök, om man har ett Medicare-kort. Either way är det bra att ha har jag hört så nu är det gjort.

Utslagen jag fick av Amoxicillinet är i princip borta och i helgen blir det verkligen sol och bad. Jag är faktiskt inte så brun som ni kanske tror att man borde vara efter nästan tre månader i den här delen av världen. Men som jag skrev igår så är det ett val mellan halvblek och skyddad eller solbränd och oskyddad, lite tråkigt men så är det. Skulle nog bli mer bränd om jag var i till exempel Grekland. Fast jag lär nog vara brun nog när jag kommer hem i maj efter en månad uppe i Queensland (återigen, INTE där översvämningarna är).

Nu ska jag kolla om min kära mor har sett att jag skrivit till henne på Facebook för att min mobil är utan pengar och jag inte kan svara. Ser du det, mamma? Jag fyller på imorgon, vi kan Skypea då.

Puss!

Det går ju inte att beskriva hur mycket jag tycker att alla borde åka till Sydney och jobba några månader någon gång i livet. Sydney ligger på en jätteisolerad megaö mitt ut mot Stilla havets oändliga vatten och är den vite mannens centrum i Australasia. En imponerande, intressant och spännande plats att åka till hur som helst. Att det är varmt, fint, soligt, vackert, trevligt, härligt, fantastiskt och rent ut sagt UNDERBART att bo här på grund av alla fina människor man träffar med helt annan mentalitet än därhemma, all historia och kultur och mångfald som finns här; det borde ni veta nu. Man tjänar mer, det är lättare att få jobb, får lön en gång i veckan, finare och billigare kläder, livet leker som att det inte finns någon morgondag, oh mama let's go surfing.

Men. Alla ställen har sin baksida. Det finns saker som är mycket bättre därhemma.
I Sydney under sommaren:
- räkna inte med att din tvätt torkar på mindre än 36 timmar. Fuktigheten är typ konstant över 70% och inga kläder torkar fort i det vill jag lova.
- tro inte att du kan dricka vattnet ur kranen och njuta av det. Här smakar det klor utav bara h-e, och till och med vatten på flaska smakar no where near as good as svenskt kranvatten med svenska isbitar i.
- jordgubbarna smakar inte (lika) gott....
- det är dyrt som attan att köpa livsmedel. Om du inte går långväga till lite halvsaggiga marknader för grönsaksinköp, så får du räkna med att maten här generellt sett kostar minst dubbelt så mycket som hemma. Till exempel kostar 1 liter mjölk 2,25 dollar, ungefär 17 kronor. Liksom...?!!!
- mycket kackerlackor/insekter. Man vänjer sig men de första man stöter på är stora och äckliga.
- det är dyrt som fasen att bli sjuk och eftersom sjukvården här är privatiserad (tumme neeer) måste du, trots sjukförsäkring hemifrån, betala ungeför 70-80 dollar för ett "billigt" besök där läkaren mest bara skriver ut recept så du får köpa dyra mediciner, gå hem och sova bort skiten. Det är verkligen amerikaniserat.
- dyrt att bo här, överhuvudtaget. Räkna inte med under 1000 kr/veckan (vi betalar 1100 kr/v) om du vill bo ganska fräscht, ganska centralt och inte med elva andra personer (troligtvis asiater). Det är faktiskt ännu dyrare att bo vid stranden trots att det tar en halvtimme med buss att komma in till stan, kanske av det enkla skälet att alla vill väl bo vid stranden?
- det är inte ALLS billigt att köpa cider, öl och vin här. Ute får man nästan betala mer för dricka än vad vi gör i Sverige (!) och på det australiensiska "Systembolaget" Dan Murphy's är det fortfarande dyrt om man jämför med hemma.
- dom har hamnat lite på efterkälken här nere och har knappt kortbetalning i butiker. Här är det cash som gäller i vått och torrt - senast idag fick jag höra att jag var tvungen att köpa för 10 dollar för att kunna betala med kort. De har portabla kortbetalningsgrejer och är allmänt lite efter i tekniken.
- Australien har inget ozonlager, så om du inte är en såndär jobbig människa som blir brun direkt, så får du välja: antingen solar du med 30+ och blir knappt bränd, eller så solar du i princip utan och blir röd som en tomat och kanske brun (efter att du flagat en vecka).

Nu får jag svårt att komma på något mer med Sydney som skulle kunna vara dåligt hehe. Men eftersom det verkligen är skitbra och fantastiskt här nere - ja, de positiva sidorna av att vara här överglänser LÄTT de negativa - så ville jag bjuda på något annorlunda, nämligen ett ärligt inlägg om den dåliga delen av vardagen här.

Men jag gillar det. Sydney in my heart.

Sitter med den australiensiska stoltheten ACDC i öronen och förbannar mig över att Spotify inte fungerar. Idag ska det bli kulturellt värre när jag och Jakob ska gå till Art Museum of New South Wales nära the Domain nere vid Royal Botanic Gardens. Där var vi igår, under Sydney Festival. Det är som en hel månad med olika kulturkvällar/nätter, och igår var det mexikanskt tema på scenen. Säkert tiotusentals människor dansade loss till Los Lobos och "La Bamba" igår medan jag drack min Cocacola och kliade mig på benen. Fredrikas norska jobbkompisar plus massa andra norskar plus Linnea var där i några timmar och chillade. Parkhäng i sin rätta bemärkelse. Gick hem rätt tidigt för att smörja in mig med Aloe Vera och se på How I Met Your Mother innan jag sussade sött.








Var förresten på promenad med pappa sista dagen han var här i staden innan han åkte hem i torsdags. Då gick vi förbi det här stället, blir nog en fika där med någon eller några någon dag innan vi lämnar Sydney :)

Nu har jag äntligen blivit frisk från influensan, är knappt snorig längre och har fått tillbaka matlusten. Men, istället har jag fått en hemsk reaktion på medicinen Amoxycillin som är en antibiotika jag tog mot influensan. Slutade ta dem i tisdags och fick utslag under tisdagsnatten. Gick till läkaren igår (torsdag) och fick ännu ett recept på piller, den här gången Prednisone som jag hört nämnas otaliga gånger i House. Förhoppningsvis ska det här hjälpa och göra mig frisk både på insidan och utsidan, så att jag kan njuta av att vara här i Sydney igen! Med dessa utslag kan jag ju inte vara ute i solen till exempel, annars kan det bli hemska ärr :( Håll tummarna för att tabletterna funkar, jag har såna här utslag över hela kroppen, till och med fötterna...



Hursomhelst, jag har börjat jobba igen och det känns faktiskt jättebra. Alla är så snälla på jobbet, och jag får ibland gratismat, som igår när jag fick asgod lasagne och en 1,5 liter Dry ginger ale-läsk - bara sådär. Fint! Gillar att jag har onsdagarna lediga nu också, får jobba 20 timmar i veckan och det klarar jag mig bra på. Kommer nog få jobba uppåt 30 timmar snart igen men nu känns det bra med lite ledigt. Bara jag kan sluta ha utslag hehe.

Och så är det den 14 januari idag och det är mindre ån åtta veckor kvar tills vi åker till Nya Zeeland. Jag, Fredrika, Jakob samt Linus och David (?) kommer åka dit ungefär den 10 mars och stanna i 16 dagar på The Magic Bus-turen. Man åker med ett företag som fixar boende och transport både på Nordön och Sydön. I like, kommer kosta 5000 kr och då har man mycket tillgodo på mat och upplevelser. Efter den resan som kommer svischa förbi har vi en månad och en vecka i Australien att göra vad vi vill med - känns inte helt fel!

Nä, nu är det dags att klä på sig jobbkläder, dra på sig smink så att man inte ser helt farlig ut med dessa utslag och bege mig mot jobbet i den fuktiga soliga värmen. Hade lätt åkt till stranden efter jobbet, men, får stanna inne och läsa eller nåt sen.

Pusshej!

Har efter nästan en hel vecka i sängen äntligen blivit något så när frisk. Mycket mediciner som trashat min stackars mage, men nu tror jag att jag kan känna mig som människa igen. Sitter och ska snart ta på mig jobbkläderna för 3 timmars soft jobb idag, skönt att börja med ett kort pass.

Har varit superdålig på att blogga och det är verkligen tråkigt, men ibland har jag ingen lust att skriva alls, och ibland bara flyger det ord ur mig. Jag ska försöka att bli bättre på det. För övrigt blir det en mindre bildrik blogg numera, stör mig så enormt på att man inte kan ladda upp bilder smidigare här på blogg.se. Det är bara två månader kvar av Sydneyliv innan vi beger oss mot Nya Zeeland och sedan ett ännu obestämt resmål. Cooköarna? Fiji? Cairns? Lyxproblem, lyxproblem...

Dags att ta tag i en ny vecka.

1 mars (typ): aka till Nya Zeeland, Auckland narmare bestamt. Fran Auckland aker vi med Kiwi Explorer runt hela Nya Zeeland och far se bade sandstrander och fina underbara berg. En tur pa en farja mellan oarna ingar dessutom! Vi hamnar efter runt +/-3 veckor i Christchurch pa Sydon. Dar tar vi flyg mot Auckland (alska Air New Zealands priser :D) och sedan hem till Sydney. Byta klader i vaskan, lagga in bilder pa datorn, etc.
Sista veckan i mars (typ): Aka till Cairns som ligger vid Barriarrevets norra ande, borja en 200 mil lang busstur med Greyhounds 2k km-pass, hamna i Brisbane i slutet av april.
Komma "hem" till Sydney 2 eller 3 maj, gora allt man behover for att kunna fa tillbaka min skatt jag betalat, och den 6 maj satta sig lycklig pa planet hem!

Halv fyra 7 maj landa pa Arlanda, home sweet home. Later det inte som en plan? I like the way I think when I'm on pain-killers.

Förlåt att jag är så extremt ouppdaterande här nere - inte meningen att lämna er oinvigda i vad jag gör. Men helt ärligt har den här veckan varit full rulle - pappa kom i måndags och sedan dess har jag sett och gjort mycket mycket mycket saker. Igår var det nyår som blev galet lyckad, verkligen en superkväll!

Jag måste tyvärr börja packa inför en vecka härifrån vårt rum i Chippendale, ska resa lite varstans i vår cab som pappa fått låna. Blir väldigt trevligt tror jag.

Ska skriva ett superinlägg sen när jag kommer hem nästa helg! Tills dess, GOTT NYTT 2011! :)