Jag gör det tusen gånger om

Jag vill inte åka hem. Efter två helt sjukt galet underbart fantastiska månader i NZ och Australien är jag tillbaka och helt plötsligt känns Sydney som mitt riktiga hem. Köra bil genom staden kändes helt normalt, trots att det var på vänster sida och att jag alltid gått jämsmed gatorna, inte kört på dem. Det är höst här nu och luften är som den brukar vara i Sverige i september, lite varmare kanske. Jag gick på promenad genom staden och blev sjukt sentimental - 6 jävla månader?! Det har hänt så mycket, fina människor har jag träffat och och har verkligen haft livets upplevelse. Att allt bara blev så bra som det blev, det förstår jag inte, men så blev det. Kunde jag spola tillbaka tiden och göra om det skulle mitt liv vara såhär hela tiden. Kanske skriver jag det här för att jag om 48 timmar sitter på ett plan härifrån, men lite är det en del av livet jag lämnar. Varför kan man inte vara på två ställen ssamtidigt? Jag älskar det här. Men jag älskar det jag har därhemma också. Och man kan inte alltid få det man vill ha.

Åh, vad jag älskar tiden jag har haft här. Sydney förblir alltid mitt andra hem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0