Mina smaklökar har genomgått någon form av magisk förvandling medan jag har varit här under 4 månader. Jag sitter nämligen just nu och dricker kall öl i väntan på att få börja laga mat, helt frivilligt och helt utan planer på att gå ut - jag dricker det för att det är gott. Och inte bara det, kan som sagt knappt leva utan sushi eller kaffe nu för tiden, vilket jag knappast skulle kunna ha föreställt mig själv att skriva för 6 månader sedan. Om det är bra med kaffeberoende, det vettisjutton, men sushi älskar jag verkligen att jag upptäckt. Och öl, tja... pappa är väl glad att jag gillar det numera iallafall!

Har varit och köpt mat till vår middag imorgon, det blev en relativt dyr historia för att laga köttbullar med hasselbackspotatis och pepparsås med cranberrysylt. Låter komplicerat men det är det inte - ska ge mig på köttbullelagandet redan ikväll för kommer inte att hinna det imorgon och dessutom känns det fräschare om jag steker dem (utan ugnfläkt) nu när vi inte ska sitta och äta direkt efteråt, det blir ju lite os. Det kommer dock bli väldigt skojigt med 7 svenskar i vårt lilla vardagsrum imorgon. Jag, Fredrika, Maja, Linnea, Jakob, Linus och Daniel. Fina svenskar i Sydney!

Imorgon är det fredag, min näst sista på jobbet innan vi flyttar ut åker till Nya Zeeland. Två veckor kvar. Börjar mer och mer inse att jag verkligen gillar att jobba där och att jag inte skulle ha något emot att stanna, alls faktiskt. Om jag inte längtade hem till min familj, mina fina vänner och till att börja plugga så skulle jag galet gärna stanna här mycket längre. Men det går ju inte att vara på två ställen samtidigt och det blir säkerligen lite jobbigt att lämna The Castlereagh Club för evigt. Det är ju inte direkt så att jag kommer att kunna hälsa på precis när jag vill när jag är på andra sidan jorden. Oh well, you can't always get what you want, as the clever philosopher Jagger once said.